Prisma

Öppenvården Prisma berättar om sitt framgångsrecept

En systematisk uppföljning med ett tydligt stöd i dokumentationen har varit nyckeln till framgång för öppenvårdsenheten Prisma. Journal Digital har med beundran följt arbetet att bygga den välfungerande behandlingsmodell som enheten har idag.

Åsa Olsson, Elisabeth Berg och Marie Thalin jobbar på öppenvårdsenheten Prisma i Kristianstads kommun. Åsa har varit på enheten sedan 2006, först som familjebehandlare och senare i rollen som enhetschef från 2015 och det är bland annat de 16 åren på enheten som gjort att Åsa och hennes team nu kan jobba enligt en framgångsrik Familjebehandling.

– Det har varit ett noggrant arbete som krävt engagemang, kunskap och tålamod över tid. Vi har tillsammans byggt upp Prismamanualen och det har vi kunnat göra då vi har varit många som har engagerat oss, berättar Åsa.
– Att vi inte heller har haft stor personalomsättning de sista åren gör att vi har kunnat fokusera på att utveckla behandlingen istället för att lära upp och lära om, fortsätter hon.

Åsa Olsson, enhetschef på Prisma.
Åsa Olsson, enhetschef på Prisma.

Elisabeth och Marie som arbetar som teamledare har jobbat länge på Prisma, även de började som familjebehandlare innan de klev in i rollen som teamledare för varsitt team.

Prisma erbjuder behandling till familjer, barn och ungdomar i åldrarna 0-20 år. Alla som kommer till Prisma har beviljats en insats via Utredningsenheterna på Barn och Ungdom i Kristianstads kommun.

– De familjer som kommer till oss har ofta bekymmer med sina relationer inom familjen som visar sig på olika sätt t.ex via missbruk, våld, omsorgsbrister och kriminalitet beskriver Marie.

Teamen där Marie och Elisabeth är teamledare består av 17 behandlare som arbetar som familjebehandlare eller ungdomscoacher. Behandlarna har varierande högskoleutbildning inom socialt arbete och gemensamt är att alla har lång erfarenhet av att arbeta med familjer som behöver stöd och hjälp.

– Första steget när vi tar emot en familj är att matcha behandlare med uppdraget. För att kunna matcha rätt krävs att vi har en bredd av behandlare och behandlingsmodeller, förklarar Elisabeth.

När matchningen är gjord träffas behandlaren och familjen. Utgångspunkten för behandlingen är att alla familjemedlemmar är viktiga för att åstadkomma förändring.

– Vi använder oss av olika metoder där vi fokuserar på att stärka relationerna och kommunikationen mellan familjemedlemmarna. Med detta som grund arbetar vi tillsammans för att hitta strategier som hjälper familjen att hantera motgångar, förklarar Elisabeth.

Prisma jobbar även enskilt med ungdomar via ungdomscoacherna, de samarbetar med familjen och skolan. Tillsammans med ungdomscoachen tränar man på strategier för att hantera både skola och vardag.

– I många fall strävar vi efter att hela familjen ska bli mottaglig för ett förändringsarbete, beskriver Åsa.

Uppdragsbeskrivningen, som skrivs, av handläggaren på Utredningsenheterna på Barn och Ungdom ligger till grund för behandlingsarbetet. I denna finns specifika mål som gås igenom och fastställs tillsammans med familjen och/eller ungdomen. Målen kan variera men handlar ofta om att förändra den situation som man upplever som bekymmersam.

Behandlingen som sedan följer utgår från Prismamanualen som beskriver behandlings/dokumentationsflödet som är unik för Prisma och som man arbetat fram genom åren.

I manualen delas behandlingsarbetet in i tre faser där fas ett består av att skapa allians och undersöka problematiken med familjen/ungdomen/barnet, här skrivs även genomförandeplanen. Fas två lägger fokus på beteendeförändring och sista fasen handlar om att generalisera de nya beteenden man lärt sig.

Elisabeth Berg, teamledare.
Elisabeth Berg, teamledare.
Marie Thalin, teamledare.
Marie Thalin, teamledare.

– Genom att dokumentera noggrant alla delar av vår behandling t.ex. skattningar, genomförandeplan, måluppfyllelse och anteckningar säkerställer vi att vi arbetar systematiskt i behandlingsarbetet och att vi arbetar utifrån en evidensbaserad praktik, beskriver Åsa.

– Noggrannheten i dokumentationen gör att behandlarna alltid vet vad de gör och varför. De ser tydligt när det är dags för nästa steg i behandlingen och vet att de gör rätt saker i rätt tid och i rätt sammanhang, fortsätter Åsa.

Eftersom dokumentationen varit av särskild vikt för Prisma har samarbetet med Journal Digital varit värdefullt ända sedan starten 2013.

– Vi har fått möjlighet att tidigt vara med i Journal Digitals utveckling och har kunnat kravställa funktionerna kring hur vårt arbete fungerar och det har gjort att vi har ett bra stöd via Journal Digital, beskriver Åsa.

– Det blir väldigt tydligt för familjerna när vi visar dokumentationen i form av t.ex. skattningarna i Journal Digital. Där kan vi tillsammans se när vi har uppnått de uppsatta målen, då firar vi tillsammans med familjerna, berättar Elisabeth.

Det händer att familjerna/barnen/ ungdomarna som kommer till Prisma avbryter sin behandling. Det är också inte helt ovanligt att familjer kommer tillbaka efter avslutad behandling.

– När behandlingen då ska upptas på nytt eller när någon redan genomgått en behandling hos oss är det extra viktigt med den tydliga dokumentationen. Vi kan då se exakt var i processen vi varit och kan ta vid där vi slutade. Vi säkerställer även att vi inte gör samma sak om och om igen och det kvalitetssäkrar vår insats, förklarar Marie.

Dokumentationsstödet i Journal Digital är även viktigt för Prisma på en aggregerad nivå.

– Det viktigaste för oss med den systematiska uppföljningen är att få material till ett analysarbete. Detta analysarbete ska leda till att vi kan kvalitetssäkra vårt behandlingsarbete. Sidovinsterna kan exempelvis vara att vi tydligt kan se hur många personer vi har träffat under året och kan också då få förståelse för hur våra lokaler och material slits, säger Åsa.

Det har krävts mycket arbete från all personal på Prisma för att få till den systematiska uppföljningen de har idag och där är dokumentationen med stöd i Journal Digital en stor del.

– Man får fantastiskt mycket tillbaka och som behandlare ser man att man kan starta sitt behandlingsarbete mycket mer precist utifrån den data vi har i Journal Digital, så idag är vi alla väldigt motiverade att dokumentera, förklarar Elisabeth.

Den största utmaningen för Åsa och hennes team är dock något som ligger utanför både behandlingsarbetet och dokumentation, den handlar om att hitta rätt kompetens.

– Det är svårt att hitta rätt personal. Vi har ett stort inflöde av ärenden och det görs satsningar inom just vårt område, så nu till hösten söker vi flera nya behandlare, berättar Åsa.

– Vi tycker att det är viktigt att hitta personer med erfarenhet av behandlingsarbete utifrån ett systemiskt synsätt, tillägger Marie.

Är du nyfiken på att veta mer om tjänsterna som kommer att utlysas till hösten? Hör av dig till Åsa så berättar hon gärna mer. Likaså om du arbetar på en liknande enhet och jobbar utifrån ett systemiskt behandlingsarbete och med systematisk uppföljning med stöd i dokumentation, hör av dig till Åsa för att styra upp en utvecklande nätverksträff!

Prismas fyra favoritfunktioner i Journal Digital

  • Genomförandeplan – I Journal Digital finns stöd för upprättande av genomförandeplan, med struktur för att arbeta med fokus på aktiva mål. Olika versioner av planer erbjuds som t.ex behovsområdesstyrda BBIC-versioner, Livsområdesstyrda ASI-versioner.
  • Uppföljningsdokument – I denna funktion ges stöd för att på ett strukturerat sätt följa upp aktiva genomförandeplansmål. Funktionen tydliggör för klinten/familjen/brukaren hur förändringsprocessen sett ut samt bildar ett beslutsunderlag för vårdansvarig socialsekreterare.
  • Målreflektioner –  Detta är ett kliniskt verktyg för att kunna följa insatsprocessen. Här ges möjlighet för insatsgivaren att tillsammans med klienten/familjen/brukaren kontinuerligt reflektera och kommenterar hur det aktiva målarbetet går från utgångsläget och framåt.
  • Skattningar – Standardiserade självsvarsformulär som används för att ge stöd i den kliniska behandlingsvardagen. Fungerar som samtalsstöd och som stöd för att utarbeta tema- och fokusområden och därmed stödja genomförandeplansarbetet. Skattningarna används också för att resultatutvärdera på såväl individ- som gruppnivå.

Dela:

Fler nyheter:

IKMDOK-konferensen 2022

IKMDOK-konferensen äger rum den 9-10 november på Linnéuniversitetet i Växjö och anordnas av IKM, Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom…
Läs mer

En ny studie av Anderberg & Dahlberg

Studien belyser Coronapandemins eventuella betydelse för de 658 ungdomar som påbörjade behandling för alkohol- och narkotikaproblem på Maria-mottagningarna i Stockholm,…
Läs mer