Barn och ungdomar i Sverige har både rätt att gå i skolan och en skyldighet att göra det. Ändå finns det många som stannar hemma istället. Magelungen arbetar med behandlingsmetoder för skolfrånvarande barn och ungdomar, bland annat med hjälp av kartläggningsformulär. Formulären har nu digitaliserats av Journal Digital.
Publicerad
Skolfrånvaro är ett aktuellt och uppmärksammat problem som riskerar att ha stor negativ inverkan på elevens utveckling och på sikt kan leda till både fysisk och psykisk ohälsa. Alla som möter de här barnen och ungdomarna behöver försöka förstå vad de kämpar med. För det handlar inte om lättja, trots, dålig motivation eller något annat hos individen som skulle kunna erbjuda en enkel förklaring på problemet, utan om en komplex kombination av faktorer som påverkar varandra. Många av de här barnen och ungdomarna anstränger sig för att vara i skolan tills de inte orkar längre.
Att vilja men inte kunna
Skolfrånvaro kan bero på mobbning, problem i hemmet, inlärningsproblematik, bristande pedagogiskt stöd eller andra omständigheter som har med skolan, individen eller den sociala situationen att göra. Ofta är det en kombination av flera olika faktorer som var för sig kanske kunde varit hanterbara för eleven, men som tillsammans blir för mycket. Och ofta finns problemen där innan skolan ser dem.
På elevens sida
Magelungen bedriver skol- och behandlingsverksamhet med inriktning på barn och unga som har omfattande behov av särskilt stöd. En av Magelungens målsättningar är att fylla ut organisatoriska mellanrum för att hitta helhetslösningar som idag saknas för barn och unga, och för deras familjer. De barn och ungdomar som inte går i skolan har hamnat i just ett sådant mellanrum. De vill gå i skolan, men de kan inte.
Frånvaro som problemlösning
För eleven kan frånvaron vara en kortsiktig lösning på ett problem den förknippar med skolan, till exempel känslor av otrygghet eller ångest. Att stanna hemma istället för att gå till skolan är ett sätt att undvika problemet.
– För att kunna hjälpa eleverna behöver vi som arbetar med skolfrånvaroproblematik förstå vilken funktion frånvaron fyller för dem. Det gäller också för lärare och berörda föräldrar. Om vi inte förstår problemet kan vi inte avhjälpa det och då kommer det med stor sannolikhet att växa. Går det långt kan det bli väldigt svårt för eleven att komma tillbaka. Därför är det viktigt att sätta in rätt insatser, i rätt tid. Görs det så finns det goda möjligheter att få till en fungerande skolgång igen, säger Johan Strömbeck, forskningsansvarig på Magelungen.
Kartläggning av skolfrånvaroproblematik
Magelungen har arbetat med behandlingsmetoder för skolfrånvarande barn och ungdomar sedan 2008, bland annat med hjälp av kartläggningsformulär som innehåller frågor om känslor och problem kopplade till skolfrånvaron. Eleven får bland annat svara på hur den känner sig inför en skoldag och under skoltid samt varför den är borta från skolan eller tycker det är svårt att vara i skolan. För att komplettera bilden finns formulären också i versioner med frågor som ska besvaras av föräldrarna.
Formulären har digitaliserats av Journal Digital och kan beställas tillsammans med journalanteckningar och genomförandeplan. Magelungen ansvarar för utbildningarna, på uppdrag av Journal Digital.
School Refusal Assessment Scale (SRAS) skapades för att kunna bestämma vilken funktion skolfrånvaron fyller hos en elev. Handlar det om att undvika obehagliga situationer i skolan, eller är det kanske annat utanför skolan som motiverar den unga att inte gå dit? SRAS-R (den reviderade versionen) består av 24 frågor och kan besvaras av både ungdom och förälder. Formuläret kan användas både på skolor och på mottagningar eller behandlingsenheter.
Inventory of School Attendance Problems (ISAP) är ett screeninginstrument som syftar till att identifiera problem relaterade till skolfrånvaro. Det handlar både om i vilken utsträckning dessa problem finns och i vilken grad de är en anledning till skolfrånvaron. Formuläret kan användas för dem med frånvaro men kan också användas för att upptäcka svårigheter med skolnärvaro hos elever som ändå lyckas vara på plats i skolan. Formuläret består av 48 frågor som mäter 13 olika faktorer.
Skolfrånvaroproblematik är en övergripande benämning som kan delas in i fyra typer av frånvaro:
Skolvägran handlar oftast om ett obehag, en oro eller ångest som eleven förknippar med skolan. Problemet är känt av föräldrarna, det är alltså inget barnet eller ungdomen försöker dölja. Och föräldrarna har försökt få sina barn till skolan. Oftast är skolvägran inte förknippat med någon antisocial problematik eller beteendeproblematik.
Skolk är när en elev är borta från en eller flera lektioner, men ändå kanske befinner sig i skolan. Frånvaron är ogiltig och något eleven försöker dölja från föräldrarna. Skolk är mer förknippat med beteendeproblematik.
Föräldrastödd frånvaro. Elevens frånvaro döljs inte från föräldrarna. Frånvaron är relaterad till att föräldrarna försöker hålla barnet hemma, alternativt att föräldrarna inte försöker, eller gör små försök, att få barnet till skolan.
Skolexkludering. Skolan avstänger eleven på ett felaktigt sätt, är ovillig eller oförmögen att tillgodose elevens fysiska, socioemotionella, beteendemässiga eller inlärningsmässiga behov, eller avråder eleven att vara närvarande (t ex vid prov eller skolutflykter).