När en familj befinner sig i kris, med ett barn som kanske haft ett självskadebeteende under lång tid och åkt fram och tillbaka inom vården, då kan det vara svårt att hitta styrkan att gå vidare med ytterligare behandling.
Publicerad
När en familj befinner sig i kris, med ett barn som kanske haft ett självskadebeteende under lång tid och åkt fram och tillbaka inom vården, då kan det vara svårt att hitta styrkan att gå vidare med ytterligare behandling.
Publicerad
Att ta sig till BUP kan kännas nästan oöverstigligt, både för föräldrarna och det drabbade barnet, speciellt om de har långt till närmsta sjukhus.
Tänk dig då att bli erbjuden behandling i ditt eget hem. Att ett team som vill arbeta med både barnet och hela familjen kör de där 10 milen för att sätta sig ner vid ditt eget köksbord och berätta att du behöver inte komma till oss, vi kommer till dig. För många behandlingströtta ungdomar och deras familjer blir detta en vändpunkt.
– Att vi kommer ut och möter de här familjerna och ungdomarna i deras eget hem är helt klart en av våra framgångsfaktorer, säger Malin Selberg, familjebehandlare inom Socialpsykiatriska behandlingsteamet (SPBT) i Uppsala.
– Vi jobbar alltid två och två ute hos våra klienter och deras familjer, en individualbehandlare som har störst fokus på ungdomen, och en familjebehandlare som leder arbetet med familjen som helhet.
Teamet arbetar utifrån en egen utarbetad modell: Intensiv kontextuell behandling av självskada (IKB) – en integrerad individ- och familjebehandlingsmodell, där det finns tre fokusområden: individ, familj och kontext. FFT (funktionell familjeterapi) och DBT (dialektal beteendeterapi) är behandlingsmetoder som ingår i deras dagliga arbete. Målgruppen är ungdomar mellan 13-20 år, men de flesta är runt 14-15 år gamla. Huvudman för SPBT är Landstinget i Uppsala län.
Skattningar skapar snabba arbetshypoteser
Just för att snabbt komma in till kärnan i den aktuella familjens och ungdomens problem, har man sedan start använt sig av Journal Digitals (JD) självskattningsformulär, plus några egna skattningstillägg. Genom att relativt snabbt be familjerna och ungdomen fylla i olika typer av självskattningsformulär kan man snabbt få till en hypotesbildning, och sätta in rätt åtgärder när man ska börja arbeta med beteendeförändringar.
– Familjerna ser oftast fram emot när vi kommer ut med våra grafer och förklara vilken bild vi har fått fram av deras barn och familjen som helhet. Och inte sällan blir det en aha-upplevelse för dem, att ”jaha, är det där kärnan i vår familjs problematik”, säger Malin, och fortsätter:
– Det finns en viktig lärdom vi gjort kring det här med användning av skattningar. Även om vi arbetar i en så pass allvarlig klinisk vardag går det ändå att motivera familjer och ungdomar att fylla i skattningarna. Vi har lärt oss att inte vara så rädda och våga vara ganska pushiga, för vi vet att skattningarna underlättar och hjälper oss i vårt jobb och feedbacken från familjerna är också ofta att skattningarna blir en seriös ingång i arbetet, och att de känner att de är delaktiga.