På den 30:e IKMDOK konferens har vi fått den äran att få ta del av Anders Hammarbergs insikter om beroendevård. Anders är docent i klinisk beroendeforskning, legitimerad psykoterapeut och var tidigare ordförande i Svenska föreningen för alkohol- och drogforskning.
Publicerad
Tack, det ska bli spännande! Jag arbetar en dag i veckan som legitimerad psykoterapeut på Mottagningen för alkohol och hälsa – Riddargatan 1, en mottagning som jag var med och startade. Där fokuserar vi bland annat på motivationshöjande behandling och kognitiv beteendeterapi (KBT) för individer som vill förändra sina alkoholvanor. Det är viktigt att de som kommer till oss själva vill göra en förändring – det är ofta nyckeln till framgång.
Utöver mitt kliniska arbete leder jag en forskargrupp vid Karolinska Institutet där forskargruppens fokus är psykologiska behandlingmetoder vid beroendetillstånd. Ett projekt som vi har genomfört en stor klinisk studie där vi har jämfört KBT med MET (motivationshöjande behandling) för personer som vill dricka kontrollerat och måttligt.
Inom KBT jobbar man strukturerat med att till exempel identifiera risksituationer, måttlighetsstrategier och att avstå. I MET kan man säga att man utgår från individens egna strategier för förändring, och stödjer dem genom exempelvis att aktivt uppmuntra till reflektion kring strategier och att stärka förändringsprocessen genom att bekräfta framsteg.
Det är en bra fråga och svaret kan variera beroende på personen. Kliniskt brukar vi rekommendera att hålla sig under 10 standardenheter per vecka. Det handlar också om att undvika att dricka mycket vid ett och samma tillfälle. Att vara helt nykter är såklart det säkraste, men för vissa räcker det med att bli mer medveten om sitt alkoholintag för att kunna göra en förändring. Det beror mycket på individens hälsa och situation.
Många som söker vår hjälp upplever att deras drickande har börjat gå överstyr eller att de dricker mer än vad de känner är bra för deras hälsa. Ofta har konsumtionen ökat gradvis över tid, och det positiva de upplevt med drickandet börjar kännas mindre värdefullt.
Det har skett stora förändringar. Jag började jobba inom beroendevården redan 1997, och genom arbetet kom jag i kontakt med en forskare på Karolinska Institutet. Det ledde till att jag började forska inom läkemedelsbehandling och sedan 1999 har jag varit aktiv inom beroendeforskningen.
Idag finns ett mycket större vetenskapligt underlag för de metoder vi använder, vilket gör beroendevården både säkrare och mer effektiv. Beroendevården följer idag i högre utsträckning riktlinjer för vad som är evidensbaserad behandling, exempelvis Socialstyrelsens riktlinjer för vård och behandling av beroende.
Dessutom är beroendeproblem inte lika stigmatiserade idag som de var för 20 år sedan. Skammen kring beroende börjar långsamt försvinna, vilket är väldigt positivt.
Jag kommer att prata om motivationshöjande behandling (MET), en metod som visat sig vara effektiv för att motivera personer med alkoholproblem att förändra sina vanor. Att förändra alkoholvanor kräver ett stort arbete från patienten, men det fina med MET är att det med 4-5 samtal kan ge positiva resultat. Vi har sett i studier att patienter som genomgår MET ofta lyckas uppnå och bibehålla ett kontrollerat drickande på lång sikt, vilket är en stor fördel ur ett hälsoekonomiskt perspektiv.
