Journal Digital - En plattform för insamling, analys och rapport.

Unikt team skapar snabb allians med hårt drabbade familjer

När en familj befinner sig i kris, med ett barn som kanske haft ett självskadebeteende under lång tid och åkt fram och tillbaka inom vården, då kan det vara svårt att hitta styrkan att gå vidare med ytterligare behandling. Att ta sig till BUP kan kännas nästan oöverstigligt, både för föräldrarna och det drabbade barnet, speciellt om de har långt till närmsta sjukhus.

Tänk dig då att bli erbjuden behandling i ditt eget hem. Att ett team som vill arbeta med både barnet och hela familjen kör de där 10 milen för att sätta sig ner vid ditt eget köksbord och berätta att du behöver inte komma till oss, vi kommer till dig. För många behandlingströtta ungdomar och deras familjer blir detta en vändpunkt.
– Att vi kommer ut och möter de här familjerna och ungdomarna i deras eget hem är helt klart en av våra framgångsfaktorer, säger Malin Selberg, familjebehandlare inom Socialpsykiatriska behandlingsteamet (SPBT) i Uppsala.
– Vi jobbar alltid två och två ute hos våra klienter och deras familjer, en individualbehandlare som har störst fokus på ungdomen, och en familjebehandlare som leder arbetet med familjen som helhet.

Teamet arbetar utifrån en egen utarbetad modell: Intensiv kontextuell behandling av självskada (IKB) – en integrerad individ- och familjebehandlingsmodell, där det finns tre fokusområden: individ, familj och kontext. FFT (funktionell familjeterapi) och DBT (dialektal beteendeterapi) är behandlingsmetoder som ingår i deras dagliga arbete. Målgruppen är ungdomar mellan 13-20 år, men de flesta är runt 14-15 år gamla. Huvudman för SPBT är Landstinget i Uppsala län.

Skattningar skapar snabba arbetshypoteser

Just för att snabbt komma in till kärnan i den aktuella familjens och ungdomens problem, har man sedan start använt sig av Journal Digitals (JD) självskattningsformulär, plus några egna skattningstillägg. Genom att relativt snabbt be familjerna och ungdomen fylla i olika typer av självskattningsformulär kan man snabbt få till en hypotesbildning, och sätta in rätt åtgärder när man ska börja arbeta med beteendeförändringar.
– Familjerna ser oftast fram emot när vi kommer ut med våra grafer och förklara vilken bild vi har fått fram av deras barn och familjen som helhet. Och inte sällan blir det en aha-upplevelse för dem, att ”jaha, är det där kärnan i vår familjs problematik”, säger Malin, och fortsätter:
– Det finns en viktig lärdom vi gjort kring det här med användning av skattningar. Även om vi arbetar i en så pass allvarlig klinisk vardag går det ändå att motivera familjer och ungdomar att fylla i skattningarna. Vi har lärt oss att inte vara så rädda och våga vara ganska pushiga, för vi vet att skattningarna underlättar och hjälper oss i vårt jobb och feedbacken från familjerna är också ofta att skattningarna blir en seriös ingång i arbetet, och att de känner att de är delaktiga.

"Familjerna ser oftast fram emot när vi kommer ut med våra grafer och förklara vilken bild vi har fått fram av deras barn och familjen som helhet. "

Malin Selberg, SPBT i Uppsala

Från magkänsla till mätbar effekt

Socialt arbete har traditionellt byggt mycket på behandlarens känsla, ”utifrån min erfarenhet så tror jag att det är såhär”.
– Tidigare har vi inte haft tydligt mätbara arbetsmetoder. Men sedan vi började med självskattningar har vi fått ett sätt att mäta vilken effekt vårt arbete faktiskt har. Både som team och för mig som enskild behandlare ger det en indikation på papperet att det vi gör gör en skillnad, säger Kristina Carlsson FFT-behandlare på Ungdomscentrum i Uppsala Kommun.

Socialtjänsten i Uppsala kommun är uppdelad i två avdelningar: Myndighet och utredning och Råd & stöd. Ungdomscentrum tillhör Råd & stöd-enheten. Totalt arbetar 22 personer, socionomer och sjuksköterskor, med ungdomar som hamnat i missbruk och/eller kriminalitet, i åldrarna 12-21 år. Helena Nyberg, enhetschef, berättar:
– Våra uppdrag kan komma från lite olika håll. Vi kan få in uppdragen från skola eller från myndighetshåll, ibland är det föräldrarna som hör av sig eller så kan ungdomen själv ringa hit och be om hjälp.

FFT – funktionell familjeterapi – har man använt som metod inom delar av enheten sedan 2003, och 2008 började man använda Journal Digital (JD) som verksamhetssystem, och i och med det började man mer systematiskt använda självskattningsformulär i det dagliga arbetet.
– För de som redan arbetade med FFT, där självskattningar är en del av metoden, var det enkelt att börja arbeta med Journal Digital och se fördelarna med detta sätt att arbeta. På andra håll i verksamheten har det varit lite mer trögt att få igång användningen av JD. Det handlar om att få behandlaren själv att inse fördelarna med detta sätt att arbeta, berättar Helena.

Kristina pratar om terapeutvariabeln! Hur viktig behandlarens syn på skattningarna blir för att klienten och dess familj ska känna sig motiverade att fylla i dem.
– Vissa behandlarare som inte är så vana att använda skattningar drar sig för att ta med dem i behandlingsarbetet. Och det är klart, att om man själv är osäker på hur man ska använda dem, så är det inte lika lätt att sälja in dem till klienterna och deras familjer. Men när man väl har förstått hur mycket nytta man har av skattningarna i sin kliniska vardag, hur mycket hjälp man har av dem i sin hypotesbildning och i det fortsatta behandlingsarbetet, då vill man inte arbeta utan dem. Så mycket ligger hos behandlaren, när det gäller att få med sig klienten och familjen på att fylla i skattningarna. Det är vad vi kallar terapeutvariabeln!

På frågan vad som är den största skillnaden i sättet att arbeta, jämfört med hur de arbetade innan, ler Kristina och säger:
– Det är just det att de få gånger vi idag har familjer som av någon anledning inte fyller i skattningarna blir jag lite handfallen. Det tar fler träffar innan jag och familjen har ringat in vad som är viktigt att jobba med. Skattningarna har blivit en sådan självklar del i vår arbetsprocess, och ett sådant viktigt verktyg för att få fram snabba hypoteser, att vi blir helt ställda när vi inte har det verktyget.
Helena tillägger att detta inte bara är av värde för den enskilde behandlaren, eller arbetsgruppen, utan också något som kan användas uppåt i organisationen.
– Det kan vi till exempel se när vi varit hotade av neddragningar. Där vi har kunnat visa bra resultat, som i våra FFT-team, där har vi heller inte blivit drabbade av några neddragningar. Resultaten från skattningarna visar våra uppdragsgivare att vårt arbete faktiskt har effekt, och det påverkar såklart deras beslut runt vår verksamhet.

– Vi ser inte skattningarna som sanningar, men med hjälp av dem kan vi och familjen fortare komma överens om vad som är viktigt att jobba med.

Helena Nyberg och Kristina Carlsson, Ungdomscentrum i Uppsala kommun

UngDOK – ett sätt att arbeta

– UngDOK är mer än ett formulär för kartläggning av en ungdom i missbruk. Det är ett arbetssätt.
Det säger Maria Almazidou, som är enhetschef på Maria Malmö mottagningen. Maria Malmö är en integrerad mottagning som ger råd, stöd och behandling av ungdomar upp till 25 år som befinner sig antingen i ett missbruk eller har ett riskbruksbeteende. Mottagningen drivs av Malmö Stad och Region Skåne tillsammans.

UngDOK används för att kartlägga ungdomen och dess omgivning när den skrivs in, när den skrivs ut, samt vid uppföljning. Maria berättar att för Maria Malmö är UngDOK mer än ett formulär för insamling av information:
– För oss är UngDOK ett arbetssätt. Formulären hjälper oss att få ett flöde i dokumentationen, och ger bra underlag både för det kliniska behandlingsarbetet och för verksamhetsstatistiken.
En ungdom är inskriven i genomsnitt 4-6 månader på Maria Malmö. Med hjälp av UngDOK kan man snabbt skapa sig en uppfattning om vad klienten behöver för stöd, och vilka åtgärder som man behöver sätta in i en vårdplan. Samtidigt som man med stöd i formulären får en bra uppföljning på verksamheten i stort, och på individnivå.

UngDOK kan användas separat eller i kombination med Journal Digitals fullständiga system.